Pizza och bokstavsbarn

Det var en gång fyra tappra resenärer som skulle till stationen för att köpa sina 5 interrailkort (det var ju nämligen så att den femte resenären hellre prioriterar sin lite halvknackiga gitarrkariär). Inför detta äventyr var humöret på topp och de traskade glada i hågen in i stationshuset. Där ändrades humöret ganska snabbt då det visade sig finnas ett stort chipsmongo som blokerade den enda öppna kassan. Detta chipsmongo (fortfarande osäkert om det var en han eller hon vid den här tidpunkten) skulle ju enbart beställa "några" gruppbiljetter till sommarens utlandsresa.



65 min senare hade chipsmongot blivit identifierad som en kille och han hade blivit 18! biljetter rikare. under denna tiden så underhöll de fyra tappra resenärerna väntsalen med sina fantastiska skämt som handlade om allt från sj-talstyrd till den bedårande utsikten (rakt in i en barackvägg).

När resenärerna äntligen hade fått sina fina interrailkort fortsatte resan nu med fem resenärer, tre bilar och fyra destinationer. Via en kaotisk färd på uppsalas gator (fylld av svordommar och förolämpningar) via en mellanlandning på österplan lyckades de tillslut nå sin slutdestination i svartbäcken. Detta var Pontus mammas arbetsplats, där skulle de få sina sprutor för att undvika risken att bli bokstavsbarn. Det som skedde var att de blev vaccinerade mot hepatit A & B. det var ingen billig hobby heller, 580 kr kostade det. Erik börjar fundera på om heroin fungerar lika bra.

Som avslutning på dagen valde de uttröttade och utsvultna resenärerna att köpa pizza för att mätta magarna. Denna glamorösa måltid intogs i den fantastiska lyan i Eriksberg. De kände sig dock väldigt nöjda med dagen då de nu har klart med biljetter och skydd inför resan.

kommentera gärna mera

/Martin och Erik

Heart of Gold

Förstår att ni måste vara trötta på alla inlägg som kommer upp på bloggen hela tiden, det blir så mycket att läsa hela tiden ;)

Men nu har vi något viktig att säga! Vi har bokat boende i Berlin, på ett trevligt litet hostel som heter Heart of Gold. Det blev ett fembäddsrum så alla får höra när Martin snarkar. Priset blev inte så blodigt heller, 18 Euro natten och 3 extra Euro för frukostbuffé. Det roliga med hostelet är att dom har tagit sin inspiration från Liftarens Guide till Galaxen. Det kanske inte är helt bra, kanske är det så att Marvin står i en städskrubb och muttrar för sig själv. Kanske bättre det än att personalen sitter bakom receptionsdisken och dricker allgalaktiska gurgelbrännare med Zaphod Beeblebrox.

Om nån vill komma och hälsa på oss när vi är i Berlin så ligger Heart of Gold på Johannisstrasse 11

See you there
/Erik